Vi som springer livet igenom

runnerGlädjen att springa kan upplevas av de flesta, ung och gammal, elitlöpare och motionär. Man kan springa spontant och okonstlat eller planerat och inrutat.

Vi kollar hur våra träningsvanor förändras genom årtionden, i decennier. När infaller de mest gynnsamma perioderna för specifika träningsformer? Här kommer några erfarenheter och tips om lämplig litteratur mm.


Decennium 1. Under livets första 10 år ska spontan löpning uppmuntras pedagogiskt så att den upplevs med glädje och entusiasm. Små barn har ofta ”spring i benen” och svårt att sitta
still. Grundläggande koordinativa rörelser i stimulerande miljö kan belönas med beröm och uppskattning. Ett bra löpsteg blir en tillgång för resten av livet!

Svenska Friidrottsförbundets "Friidrott för barn" ger förslag på träningspass med friidrottsträning.

Framtiden
Tidig upplevelse av löpglädje i positiv miljö. Foto: Rune Härtull


Decennium 2. 11-20 år. I tonåren inträffar puberteten med fysiska och psykiska förändringar
i kroppen. Upplevd smärta nedanför knäet är inte ovanligt vid ensidig löpning i samband med snabb längdtillväxt. Detta kallas schlatter och vila från löpning och alternativ träning rekommenderas.

Svenska Friidrottsförbundets "Grundträning i friidrott 10-14 år" belyser träningslära och träningsplanering för ungdomar.

För invänjning av träningsrutiner kan en personlig tränare bidra med systematisk rörelse-inlärning för avspänd och naturlig kroppshållning med harmoni och rytm i löpningen. Träningens belastning anpassas till mognad och utveckling. Förebilder skapar motivation och den unge löparen kan ha en vision om kommande framgångar som drivkraft.


3000 m i "Finnkampen" för ungdomar i Göteborg 2007. Foto: S-Å Jåfs


Decennium 3. 21-30 år. En elitkarriär i löpning kan med fördel kombineras med utbildning
på ett flertal orter i Sverige och även i USA. För att prestera på topp kan en personlig tränare som åtnjuter förtroende bistå med träningsplanering efter en kravprofil utifrån ett helhetsperspektiv.

Lore of Running av Tim Noakes (Amazon.co.uk) är en sydafrikansk löparbibel som avhandlar det mesta om löparträning.

En stödapparat i föreningen med massör, kiropraktor och läkare krävs i förebyggande syfte och för att omgående få rätt hjälp vid skador. Träningsbidrag och någon form av ekonomisk sponsring ska möjliggöra en optimal satsning på löpningen och en manager med brett kontaktnät kan bidra med lämplig tävlingsplanering.

Eventuell familjebildning kräver en flexibel träningsplanering med hänsyn till nära och kära.


1500 m final i SM i Gävle 2011. Foto: S-Å Jåfs


Decennium 4. 31-40 år. Nu kommer rutinen till pass och är värdefull vid fortsatt tävlande. Ingen personlig tränare krävs längre, men en rådgivare som bollplank kan stimulera. Nu inser man att det krävs längre tid för återhämtning efter träning.

Nu innebär löpningen en livskvalitet som kan avnjutas var och när som helst. Så här sade Haile Gebrselassie: “I will stop competing at some point, but I will never stop running. Running is part of my life. I eat, sleep and run".


Decennium 5. 41-50 år. Nu är träningen "mjukare och vänligare" mot kroppen och man kan tillåta en gradvis nertrappning. Man behöver inte springa varje dag, har ingen press längre. Löpningen har blivit en livsstil.


Decennium 6. 51-60 år. Nu springer man för välbefinnande, "wellness". Motionsloppen lockar allt fler och fungerar som mål och drivkraft för en regelbunden löpträning.

Man springer för att behålla en god hälsa, löpningen är lika med friskvård. Med uppnådd erfarenhet och rutin är det lättare att "lyssna" till kroppen och stå över träning när den
säger ifrån.


Decennium 7. 61-70 år. De flesta har löpning i denna ålder som motionsform, men en del tävlar fortfarande i veteranklasser. I Veteran-VM inomhus i Finland 2012 sprang 121 män
i klasserna M35-M90 och 58 kvinnor i K35-K80 1500 m. Resultat.


Veteran-VM inomhus i Jyväskylä, Finland 2012

Ett träningspass i denna ålder inleds lämpligen med rask gång som uppvärmning. Löpning i svaga motlut belastar inte ömma knän så mycket med stötar och i branta utförsbackar kan man promenera. Som pensionär "nöjd med-den-ålder-man-är-åring" kan man springa dagtid
i dagsljus och njuta av en tupplur "powernap" efter lunchen.


Decennium 8- 71+ Nu springer man för att må bra, inte för att leva längre. "Låt mig leva tills jag dör". Vi springer allt längre upp i åldrarna, vilket är ett bevis på det friska åldrandet.

Vad som händer med kroppen vid tilltagande ålder och på vilket sätt träning kan motverka denna utveckling belyser man i Aging and Exercise.



Sven-Åke Jåfs

Ork Optimal

April 2012